Navigation

Periodu 2023 to’o 2027

VIRGÍLIO DA SILVA GUTERRES ‘LAMUKAN’

PROVEDOR DE DIREITOS HUMANOS E JUSTIÇA

Iha loron 5 Janeiro 2023, Sr. Virgílio da Silva Guterres ‘Lamukan’ hetan nomeasaun husi Parlamentu Nasional nuudar Provedor de Direitos Humanos e Justiça ba mandatu tinan lima nian, husi períodu 2023 to’o 2027.

Sr. Virgílio da Silva Guterres ‘Lamukan’, koñesidu mós hanesan ativista ne’ebé defende direitus umanus durante okupasaun indonézia. Aleinde ne’e, halao atividade jornalístika nian desde tinan 1998.

Molok hetan nomeasaun ba Provedor, Sr. Virgílio da Silva Guterres ezerse nia funsaun hanesan Prezidente Konsellu Imprensa Timor-Leste ne’ebé nomeia mós husi Parlamentu Nasional ba períodu tinan 2016 to’o 2022.

Enkuantu ezerse atividade jornalístika, Sr. Virgílio da Silva Guterres haklean nia koñesimentu sira iha jornalismu no partisipa iha treinamentu iha nasaun oi-oin hanesan Indonésia, Austrália no Reino Unido.

Ho nia envolvimentu iha atividade jornalístika sira no koñesimentu ne’ebé mak iha, Sr. Guterres‘Lamukan’ mós enkarregadu hodi dirije Konsellu  Servisu Administrasaun Públika iha Rádiu Televizaun Timor-Leste husi 2003 to’o 2005.

Hanesan mós eis-estudante enjeñaria mekánika iha Institut Sains dan Teknologi (ISTN), Jacarta, Indonésia.

RIGOBERTO MONTEIRO

PROVEDOR-ADJUNTO PARA BOA-GOVERNAÇÃO

Rigoberto Monteiro lisensiadu husi BINUS Online Program on Management iha University of BINA NUSANTARA, Jakarta, Indonésia, no Programa Estensaun iha Public Policy and Management iha Dili Institute of Technology (DIT).

Iha períodu Janeiru 2020 to’o Janeiru 2023 Direitur Ezekutivu iha Conselho de Imprensa de Timor-Leste (CI) ne’ebé responsabiliza ba diresaun servisu, jestaun adminsitrativa no finanseira no mós rekursus humanus iha CI.

Molok sai nuudar Diretur Ezekutivu iha CI, hala’o knaar hanesan Asesor ba Planu no Programasaun. Iha pozisaun neé responsible atu fornese informasaun, instrusaun no pareser kona-ba konseitu ezekusaun no avaliasaun planementu programa iha CI. Nuneé mos halo elaborasaun planu estratejiku CI, prepara no elabora planu annual CI nian nomos elabora planu hodi organiza seminariu no workshop. Aleinde nee prepara no propoin mos Sistema Instentivu Estadu kona-ba komunikasaun social no asegura fiskalizasaun ba nia kumprimentu sira. Nuneé mos fo apoiu ba prosesu rekrutamentu, nomeasaun konstituisaun kuadru pesoal CI.

Durante ne’e haklean mos nia koñesimentu hodi tuir formasaun espesífika sira hanesan atende treinamentu kona-ba “Participatory Labor Law Making” iha ICT ILO TURIN-Italy iha tinan 2006; partisipa kursu kona-ba “Advance Leadership Course” iha Singapura organiza husi International Confederation of Free Trade Union-Asia and Pacific Regional Organization (ICFTU-APRO) no Japan International Labor Foundation (JILAF); tuir treinamentu TOT organiza husi Labor Education Center iha Bandung-Indonesia iha fulan Junhu 2003; partisipa konferensia internasional ILO nia Genebra, Suiça iha Junhu 2005 no Junhu 2012. Nuneé mos atende seminar nasional no internasional barak no sai orador ba isu relevante iha semináriu nasional no internasional sira.

Periodu 2019 to’o 2022

JESUINA MARIA FERREIRA GOMES, MPA

Provedora Direitus Umanus no Justisa

 Hasai Mestradu iha Adminitrasaun Públika, iha Universidade Hawai’i  Manoa, Estadus Unidus Amérika (EUA) tinan 2002-2004.

Kareira Servisu,

Iha loron 5 Novembru 2018, hetan nomeasaun husi membru Deputados Parlamento Nasional (PN) atu asumi kargu núdar Provedora de Direitus Umanus no Justisa (PDHJ) durante tinan 4 hahu husi tinan 2019 to’o 2022. No iha loron 7 Novembru 2018, simu posse husi Prezidente Parlamento Nasional, Dr. Arão Nôe de Jesus Amaral iha Parlamento Nasional.

Iha tinan 2012 nomeiada hanesan Komisária singulár ba asuntu sira maka’it ho formasaun ba funsionáiru públiku RDTL nian no mos nudar formadora iha INAP. Iha tinan 2000, hanorin Jestaun Públika iha UNTL depois ba kontinua estudu iha USA. Wainhira fila mai Timor-Leste, serbisu iha instituisaun oin-oin (Peace Corps, USAid, Ausaid) no kontinua hanorin iha UNTL iha Faculdade de Ciências Sociais e Polítika. Iha fulan Jullu 2009 servisu nudar Inspetora-Jerál iha Ministériu Administrasaun Estatal no Ordenamentu Teritóriu. Iha loron 13 Outubru iha tinan hanesan Parlamentu Nasionál hili nu’udar  Komisária ba Komisaun Funsaun Públika. Entre tinan 1995 no 1997, ezerse kna’ar hanesan sekretária no Xefe ezersisiu iha Administrasaun Postu Administrativu Atabae, Munisipiu Bobonaro. Iha tinan 1994 nu’udar Asistente Administrativa iha Governu Provinsiál Timor-Leste nian.

MIGUEL PEREIRA DE CARVALHO

Provedor Adjunto de Direitos Humanos e Justiça ba Boa Governação

  Miguel Pereira de Carvalho moris iha Dili iha tinan 1976. Licenciado hanesan Especialista da   Govenação (Ahli Pemerintahan) iha Sekolah Tinggi Pemerintahan Dalam Negeri (STPDN), Bandung, Indonésia, iha tinan 1994. Hasai Master of Politics and Public Policy iha Macquarie University, Sydney, Austrália, iha tinan 2003.

Iha tinan 1998-1999 serbisu iha Administrasaun Município Bobonaro. Desde tinan 1999 serbisu iha Ministério Finanças (UNTAET), Ministério da Justiça (10 Governo), iha Unidade de Coordenação de Desenvolvimento Capacidade iha Gabinete do Primeiro Ministro do 10 Governo RDTL, iha Embaçada Austrália iha Timor-Leste. Antes halao knar nudar Provedor Adjunto, Sr. Miguel Pereira de Carvalho halao funsaun oin-oin iha Ministério Administração Estatal durante tinan sanulu resin nen (16) nian laran, hanesan: Diretor Nasional Administrasaun no Finansas (2004-2008), Diretor Nasional Desenvolvimento Lokal no Ordenamento do Território (2008-2011), Diretor Nasional Planeamentu, Avaliasaun no Cooperação Externa (2011- 2013), Diretor Geral Desenvolvimento Lokal (2013-2015), no Diretor Geral Organização Urbana (2015-2019).

Iha loron 28 Fevereiro 2019, simu posse husi Presidente Parlamento Nacional, Dr. Arão Nôe de Jesus Amaral iha Parlamento Nasional hodi asumi pasta núdar Provedor Adjunto de Direitos Humanos e Justiça ba área Boa Governação ba mandatu tinan 4, hahu husi tinan 2019 to’o 2022.

——————————————————————————————————————–

Periodu 2014 to’o 2018

Provedor 

Dr. Silverio Pinto Baptista, Provedór, Direitus Umanus no Justisa

Provedor Nia hetan eleitu nu’udar Provedor husi Parlamentu Nasional iha fulan-Outubru tinan 2014 no hetan tomada-de-pose iha loron-30 fulan-Outubru tinan- 2014.

Ho kareira profesional ne’ebé iha, loron 28 Juñu 2005 Parlamentu Nasional nomeia sai adjuntu Provedor ba area Direitos Humanos ba periodu tinan ha’at nia laran.

Hatutan nafatin ho kargu Adjuntu Provedor iha 14 Abril 2010 Parlamentu Nasional nomeia fila fali hanesan Adjunto Provedor ba area Direitos Humanos ho mandatu 2010-2014.

Iha tinan 1998-2005 servisu iha Assosiasaun HAK ho pozisaun defensor ba area direitos umanus no mos sai vise diretór iha Assosiasau HAK.

Lisensiatura iha area Direito iha Universidade Indonesia (UI) Jakarta.

Jesuina Maria Ferreira Gomes, MPA

Provedora Adjunta ba área Boa-Governasaun

Provedora Adjunta BG Hasai Mestradu iha Adminitrasaun Públika, iha Universidade Hawai’i  Manoa, Estadus Unidus Amérika (EUA) tinan 2002-2004.

Kareira Servisu,

Iha loron 14 Janeiru 2015 hetan nomeasaun husi Presidente Parlamentu Nasional hanesan Provedora Adjunta ba área Boa-Governasaun. Iha tinan 2012 nomeiada hanesan Komisária singulár ba asuntu sira maka’it ho formasaun ba funsionáiru públiku RDTL nian no mos nudar formadora iha INAP. Iha tinan 2000, hanorin Jestaun Públika iha UNTL depois ba kontinua estudu iha USA. Wainhira fila mai Timor-Leste, serbisu iha instituisaun oin-oin (Peace Corps, USAid, Ausaid) no kontinua hanorin iha UNTL iha Faculdade de Ciências Sociais e Polítika. Iha fulan Jullu 2009 servisu nudar Inspetora-Jerál iha Ministériu Administrasaun Estatal no Ordenamentu Teritóriu. Iha loron 13 Outubru iha tinan hanesan Parlamentu Nasionál hili nu’udar  Komisária ba KomisaunFunsaun Públika. Entre tinan 1995 no 1997, ezerse kna’ar hanesan sekretária no Xefe ezersisiu iha Administrasaun Sub­-Distritu Atabae, Distritu Bobonaru.  Iha tinan 1994 nu’udar asistente administrativa iha Governu Provinsiál Timor-Leste nian.

Horacio de Almeida

Provedor Adjuntu ba area Direitus Humanos

Prov-Adj-Oracio1aHasai Lisensiatura iha area Direitu, kona-ba Programa Estudus Direitu Internasional iha Universidade Katolika Soegijapranata, Semarang, Indonesia 2002.

Kareira servisu

Iha loron 14 Janeiru 2015 hetan nomeasaun husi Presidente Parlamentu Nasional hanesan Provedor Adjuntu ba área Direitos Humano. Iha fulan Juñu-Jullu 2014 servisu nudar Konsultan Nasional ba PNUD (UNDP) Programa Dezenvolvimentu ba Timor-Leste, Projetu Parlamentu. Iha fulan Fevereiru 2013-Dezembru 2014 servisu nudar Asesor Nasional iha Ministerio Saude RDTL ba asuntu Juridiku no Aprovisionamentu. Iha Fulan Maiu 2010-31 Desembru 2012, ofisial Nasional juridiku, eskritoriu asuntu legal (OLA/UNMIT). Iha medio 2012 servisu suporta ba Comição Anti Corrupção (CAC) Timor-Leste, Governasaun Democratica no Eskritoriu ba asuntu politika, UNMIT. Iha fulan Abril 2007 to’o Abril 2010 servisu nudar Ofisial Nasional Direitus Umanus iha Unidade Justisa Transitoriu (UNMIT). Enkuantu iha Setembru 2005 to’o 2007 servisu nudar Ofisial Nasional Direitus Umanus Iha Unidade Dezenvolvimentu Instituisaun (UNOTIL) fó Suporta ba eskritoriu Provedoria Direitus Humanus no Justisa (PDHJ) Timor-Leste. Iha fulan Novembru 2004 to’o Agosto 2005 servisu nudar Ofisial Nasional Direitus Umanus iha  Unidade Dezenvolvimentu Instituisaun hanesan Ofisial Professional Nasional ba asuntu Juridiku no Politika iha Misaun UNMISET. Iha Novembru to’o Setembru 2004 servisu hanesan Hakerek nain ba Relatoriu Final Komisaun ba Simu Malu Lia Los no Rekonsiliasaun (CAVR). Enkuantu iha Jullu 2002 to’o 2007 servisu nudar Dosente iha Fakuldade Direito, Universidade Dili. Iha Fulan Janeiru-Maiu 2003 servisu iha Ministeriu Negosiu Estranjeiru e Coperação (MNEC) RDTL ba asuntu multilateral. Iha Fulan Jullu 2002 to’o Fulan Desembru 2003 servisu nudar Funsionariu Lokal, Misaun Suporta Nasoens Unidas iha Timor-Leste (UNMISET), eskritoriu Juridiku ho responsabilidade kona-ba asuntu Juridiku no Lingua.


 Anterior

Provedor

Dr Sebastião Dias Ximenes, Mestrado iha Direito

provedorEspecializado iha Direito constitucional, Faculdade Direito iha Universidade Estadual Brawijaya, Malang, Java Oriental iha tinan 1985.

Iha tinan 2001 hasai Mestrado iha Direito Administrativo, iha Universidade Estadual Airlangga, Surabaya Java Oriental. Depois de Timor-Leste hetan nia independencia iha tinan 2002, Parlamento Nasional nomea sai Provedor de Direitos Humanus no Justica  ba periodu primeiro iha Maio 2005 to’o Marsu 2010.

Iha Fulan Abril 2010, re-eleito fila fali ba periodu segundu ho mandatu tinan ha’at (2010 to’o 2014). Nia mandatu remata tiha depoizde juramentu ba tomada-de-pose ba ninia susesór, Dr. Silverio Pinto Baptista nu’udar Provedór iha loron-31 fulan-Outubru tinan-2014.

Antes ida ne’e, iha tinan 2002 to’o 2003 sai hanesan Advogado Privado, Consultor no Corpo Docente iha Faculdade Direito iha Universidade Dili (UNDIL) no 2003 – 2004 hanesan Jurista iha Timor-Telecom  no Reitor Universidade Dili.

Hahu servisu hanesan funsionáriu públiku iha tinan 1974 no iha okupasaun Indonesia kontinua servisu hanesan funsionáriu públiku to’o tinan 1999 ne’ebé dedika nia-an tomak iha área administrasaun públika.

Adjunto Provedor ba area Boa-Governasaun

Dr Rui Pereira dos Santos, Defensor dos Direitos Humanos

Adjunto RuiHasai Lisensiatura iha area Direitu iha Universidade Kristen Satya Wacana, Salatiga, Java Tengah-Indonesia iha tinan 1996. Durante tinan tolu (3) hahu husi 1997-2000 servisu iha Fundasaun HAK  ho pozisaun nudar Advogado ba area direitu.

Iha tinan 2000-2005, nu’udar juiz iha Tribunal Distrital Dili. Hatutan kareira ne’ebé iha tinan 2005-2008, sai komisariu alternativa ba Comissão Verdade no Amizade (CVA). Ho kareira ne’ebé iha sai hanesan Dosente iha Universidade da Paz-Dili-Timor-Leste.

Aleinde ne’e mos, iha tinan 2008 to’o fulan Abril 2010 asumi knar hanesan asesor iha Ministerio Economia e Dezenvolvimento. Kareira profesional ne’ebe la’o dau-daun, hanesan Adjunto Provedor ba area Boa Governasun ba periodu tinan ha’at nia laran, depois de hetan fiar husi Provedor eleito no simu tomada de pose husi Parlamentu Nasional iha Fulan Abril 2010.

Adjunto Provedor ba area Direitos Humanos

Dr Silverio Pinto Baptista, Defensor dos Direitos Humanos

Silverio-Pinto-BaptistaLisensiatura iha area Direito iha Universidade Indonesia (UI) Jakarta.Iha tinan 1998-2005 servisu iha Assosiasaun HAK ho pozisaun defensor ba area direitos umanus no mos sai vise director iha Assosiasau HAK.

Ho kareira profesional ne’ebé iha, loron 28 Juñu 2005 Parlamentu Nasional nomeia sai adjuntu Provedor ba area Direitos Humanos ba periodu tinan ha’at nia laran.

Hatutan nafatin ho kargu Adjuntu Provedor iha 14 Abril 2010 Parlamentu Nasional nomeia fila fali hanesan Adjunto Provedor ba area Direitos Humanos ho mandatu 2010-2014.

This post is also available in: EnglishPortuguese